081006 Testdag med Formel Renault 2.0

26 februari, 2014

FRenaulttest
Stående fr v: Markus Larsson, Jesper Westholm, Johan Ryberg, André Andersson, Thomas Guttormsen, Aleksander T Schjerpen, Anders G Lindstad och Tommy Östgaard. Sittande fr v: Bård Bergsjö och Lennart Bohlin.

Efter säsongen 2008 bjöds de bästa Formula Basic-förarna till Gelleråsbanan i Karlskoga för en testdag med Formel Renault 2.0. Åtta förare hoppade på detta erbjudande och de fick en ordentlig genomkörare under dagen. Alla tyckte att det var en häftig upplevelse. Jag frågade lite försynt om inte jag kunde få ta några varv också? Det skulle nog gå bra, om det fanns någon bil kvar att köra vid dagens slut! Tre bilar användes under dagen. Ingen körde av, varför turen till sist kom till mig. Jag hade inte alls samma ambition med min testkörning, som de unga Basic-grabbarna. Jag ville bara känna på känslan att köra en potent racerbil + att jag INTE ville vara den som planterade bilen i gröngräset. Jag mindes allt för väl hur jag hamnade i sandfållan då jag körde en F3:a för snart tio år sedan. Jag ålade mig ned i bilen och spände fast mig. Jag visste att det inte gick att slira på kopplingen, varför jag varvade upp och började leta efter dragläget. Plötsligt tvärdog motorn. Det fanns absolut inget dragläge alls! Detta var en ny upplevelse för mig. Jag trodde att man skulle känna någonting när det var dags, men icke. Jag startade upp bilen och gjorde ett nytt försök. Pang, den dog precis lika snabbt. Instruktören Lennart Bohlin sade till mig: – Får du tre kärringstopp i rad får du inte köra! Kanske var det precis det jag behövde höra. Den tredje gången varvade jag nästan till varvstoppet och så släppte jag upp kopplingen mera bestämt. Nu hoppade jag iväg i depån. Jag fick hejda mig så att jag inte körde för fort redan i depån. Jag laddade iväg ned för rakan. Vilken bil!!! Detta var den absolut snabbaste bil jag någonsin har kört! Sex växlar och en toppfart på 260 km/h! Med vingar och slicks har den dessutom en fantastisk väghållning. Detta kände jag inte så mycket av, för jag vågade inte alls pressa bilen till dess gränser. Jag laddade på ned för långrakan och här upptäckte jag till min förvåning att bilen faktiskt var svårare att köra rakt fram än i kurvorna. Asfalten på Gelleråsbanan är allt annat än slät och det blåste dessutom en hel del denna testdag. Bilen ville hela tiden sticka iväg för mig. Jag fick sitta och passa den och småjustera styrningen hela tiden. I kurvorna var det enklare. Svängde man in höll bilen det spåret man ville ha. Efter åtta varv blev jag avflaggad. Jag svängde in i depån och lämnade tillbaka en hel bil. Det blev ingen formelbilskarriär för mig, och inte för någon av de andra grabbarna heller skulle det visa sig…

Bengt-Åce Gustavsson – www.racefoto.se

FR081006-669

FR081006-680