030914 En maximal Saabupplevelse

22 februari, 2014

03Saab2

När RHK körde sina finaler på Mantorp Park fick äntligen 1000cc-cupens åkare chansen att köra ett eget heat. Blåröken låg tät över nejden. Racehelgen avslutades med ett entimmeslopp för standard- och GT-bilar från 1965 och äldre. Jag fick chansen att ratta den äldsta bilen i fältet, en SAAB 92 från 1953.

Jag stod och pratade med Niklas Enander som äger Saaben. Jag har aldrig pratat med honom tidigare vad jag minns, men troligen kände han till mig (alla känner apan!). När jag sa att det skulle vara kul att köra, tvekade han inte en sekund utan erbjöd mig en styrning på fläcken. Lite överrumplad blev jag naturligtvis, men en sådan chans vill man ju inte missa. Det gällde bara för mig att hitta en 100-kilos förare som inte skulle köra mer i helgen, så att jag kunde låna en overall. Jag fick snart tipset att ”Fjugesta-Fangio”, dvs Lars-Åke Nilsson inte skulle köra mera varför jag frågade honom. Det var inga problem, jag fick en hel trunk med grejer.

03Saab1
Niklas Enander & Bengt-Åce Gustavsson

Normalt brukar jag vara nervös innan jag skall ut och köra, men nu fanns det inte tid till det. Jag hann precis få på mig overallen innan det var dags för start. Jag skulle ju fotografera också. Niklas körde första halvan och jag skulle vinka in honom efter en halvtimme. Jag hade inte kört bilen en meter innan, så jag hade ingen aning om hur den skulle bete sig. Niklas kom in och jag satte mig i bilen. Det var en originalstol utan nackstöd, men med fyrpunktsbälte. Ratten var av Nascarmodell, dvs mycket stor! Jag kastade mig ut i trafiken och kände mig för ett par varv. Min egen målsättning var inte att slå varvrekord, utan att undvika att bli överkörd och ändå ha roligt på samma gång.

Första vänstern efter start och mål vågade jag inte ta i maxfart, även om jag tror att det skulle vara möjligt. En snabb inbromsning och sedan möta överstyrningen med gasen. Kort raka, snabb inbromsning i med tvåan och acceleration genom Pariskurvan. Den kurvan är ju helt knäpp! Jag hatar den kurvan, den stämmer liksom inte. Man fick bra stöd mot dörren i kurvan.

I med trean och fullt ös ned mot chikanen. Kort hård inbromsning, i med tvåan igen och snabbt höger genom chikanen och balansera bilen precis på curbsen. Ut på dragracingrakan och i med trean. Sedan kunde man ta sig en titt på omgivningen, peta näsan eller läsa av alla instrument. En stund senare såg man några skyltar på vänster sida. I backspegeln var det full rörelse och några större bilar kom dundrande förbi. Sen inbromsning, mycket sen, jag garanterar att ingen bromsade senare än oss, men det är klart, vi kom ju bara upp i 95 km/h!

Mjölbysvängen var besvärlig. Gick man ned på tvåan ylade det bara till och det var dags att växla med en gång, men om man stannade kvar på trean gick det tungt. Det är en ordentlig uppförsbacke för en gammal SAAB… Efter några varv insåg jag att trean nog var bäst. Det gällde bara att behålla så pass fart att man inte kom under 3 000 varv. När man väl kom över krönet fick man lön för mödan. En fullfartsvänster som man lätt kunde ta på fullgas. Det var den klart roligaste kurvan med Saaben. Hård inbromsning in i F2-kurvan, (som också är mycket konstigt byggd!). I med tvåan, styra emot överstyrningen, ta spjärn mot curbsen och sedan växlade det till understyrning. Det skulle behövas en diffbroms för att få ned alla ystra hästar i backen!

Full acceleration, i med trean en kort stund, inbromsning, överstyrning i med tvåan och in i depåkurvan, full gas och i med trean igen. En snabb koll mot depåräcket och där stod en stor skylt: GASA!!! Vad då?, jag har ju full gas?!? Men det är klart, har man en varvtid på 2.26 kanske de undrar i depån om man har tagit fikarast längs banan, men störst är inte alltid starkast. Manfallet blev stort och av 23 startande kom jag och Niklas på 14:e plats! Visserligen sist i mål och tio varv efter segraren, men i alla fall. Näst bästa SAAB blev vi också. Det enda som sved lite var att vi fick stryk av ”köttbullen” med futtiga 17 sekunder efter en timmes race. Köttbullen är naturligtvis Peter Kumlins Austin A40 som han körde i par med RHK´s ordförande Bruno Rösler.

Tack alla Saabvänner!

03Saab3
Eftersnack!

Bengt-Åce Gustavsson – www.racefoto.se